I några veckor försökte jag vaska

inte efter guld och inte champagne

Jag sparkade hårt, körde bil fort

sjöng i falsett och vaskade

Vaskade efter dy, grums och slagg

Jag letade, vaskade och siktade

stod på huk och körde huvet i sten

Ryggen var böjd och knäna ömmade

kroppen var trött och själen skör

Och i vaskpannan såg jag bara guld

Det jag hittade var inte slipat

det var inte silkeslent eller slätt

Det jag hittade kanske var strävt

det kanske var kantigt och lite stött

Men min sikt, den skimrade ändå av renaste guld  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fyra dryga decennier.. eller förlåt ordföljden och cynismen, jag menar så klart drygt fyra decennier. Två långa förhållanden varav det ena ett äktenskap, och däremellan ett längre till-och-från-förhållande, en dryg handfull kortare relationer, romans...

Jag satt för många år sedan och skrev ett brev till en kär vän, när jag var tvungen att gå ner i tvättstugan. Besöket ledde sedan till följande fortsättning av brevet..   "... Jo, du vet min granne Marie, hon stod på alla fyra iförd latex och med...

lunchpromenad rått i luften men vackert på marken o sprakande i träden vill hålla din hand stannar vid ån drömmer mig bort undrar när jag är framme om jag hoppar i och simmar till dig kan inte simma åt ditt håll och strömmarna för in...

Jag ska verkligen försöka tänka på att inte säga till människor att det löser sig, att det går över, att tiden läker alla sår. Jag vet att det är sånt som man säger, men det är inte med säkerhet helt sant och det hjälper ju dessutom föga. Det känns...

Jag sliter för en stund mina fuktiga ögon från albumet i mobiltelefonen och blickar istället ut mot det massiva bomullstäcket på 8 000 meters höjd. Lika iskall som drycken i min plastmugg, minst lika varm blir jag i hjärtat när jag tittar på bilder...